8 Minuter
VILNIUS – Vid öppnandet av årets avslutande sammankomst för Litauens finans- och fintech-ekosystem i ROCKIT gav finansdepartementets vice minister Januš Kizenevič ett tydligt budskap till branschen: även om det gångna decenniet varit en framgångssaga är det inte läge att slå sig till ro.
I ett anförande som balanserade regulatorisk varsamhet med offensiv innovationsvilja presenterade Kizenevič en uppdaterad färdplan för sektorn. Han betonade att ministeriet ser fintech-gemenskapen inte bara som marknadsaktörer, utan som en "strategisk nationell tillgång" som kräver långsiktig samverkan mellan politik, tillsyn och näringsliv.
Ett decennium av mod
När han blickade tillbaka på resan påminde vice ministern publiken om det modiga beslutet som togs för nästan tio år sedan: att prioritera fintech som ett nationellt utvecklingsspår. Det var ett medvetet strategiskt val som innebar att skapa incitament, förenkla licensprocesser och bygga en kompetensbas som kunde attrahera både startups och större internationella aktörer.
"Vårt fintech-ekosystem sticker ut genom samarbete, förtroende och en gemensam drivkraft för innovation," konstaterade Kizenevič och underströk att Litauen över tid har byggt upp en trovärdig och respekterad tillsynsmiljö. Denna miljö fortsätter att locka internationella innovatörer som söker en balans mellan snabb produktutveckling och tydliga regelverk för efterlevnad och konsumentskydd.
Han lyfte fram konkreta lagstiftningsframsteg som visar regeringens ambition om stabilitet och förutsägbarhet. Exempel inkluderar genomförandet av DORA (Digital Operational Resilience Act) och införandet av instant payments före EU:s formella tidslinjer — initiativ som stärker både operativ resiliens och betaltjänsternas konkurrenskraft. Därtill har ministrarna genomfört riktade justeringar för att minska oproportionerlig AML- och KYC-börda för företag som klassificerats som lågrisk, vilket främjar småskaliga teknologikonsumenter och nystartade bolag utan att tumma på finansiell integritet.
Ambitionsgapet: ”Vi måste fortsätta röra oss”
Kärnan i Kizenevičs tal var dock inte att fira det som uppnåtts, utan att peka på det accelererande tempo som präglar global fintech- och tech-policy. Han argumenterade för att tidigare måttstockar snabbt riskerar att bli föråldrade i ett landskap där teknologier som artificiell intelligens, blockchain och realtidsbetalningar förändrar konkurrensvillkoren.
"Det som imponerade för några år sedan räcker inte idag. Absolut inte," framhöll han. "För att förbli konkurrenskraftiga måste vi fortsätta utvecklas och agera proaktivt."
För att bemöta denna utmaning har finansdepartementet genomfört en översyn av de befintliga Fintech Guidelines (2023–2028). Den övergripande långsiktiga visionen består, men åtgärderna har uppdaterats för att spegla omedelbara teknologiska realiteter och marknadens behov. Kizenevič presenterade sex nya riktningar för nästa tillväxtfas, som jäses i samverkan mellan tillsyn, industri och akademi för att stärka Litauens position som innovationshub för fintech i Europa.
1. Tydlighet kring Web3 och blockchain För den tekniktunga publiken var kanske den mest efterlängtade uppdateringen löftet om klarare regler för blockchain-baserade lösningar. Vice ministern nämnde uttryckligen smarta kontrakt, decentraliserade autonoma organisationer (DAO) och tokenisering av reala tillgångar (RWA). Målet är att utveckla rättsliga ramar som möjliggör innovation utan att äventyra investerarskydd eller finansiell stabilitet. Praktiskt innebär detta arbete kartläggning av rättsliga ägandeförhållanden, ansvarsfrågor vid automatiserade avtal och beskattningsprinciper för tokeniserade värden.
Tekniskt sett kommer tillsynen också att uppmuntra standardisering kring interoperabilitet, identifiering och certifiering av blockchain-noder samt rekommendationer för säkerhantering av privata nycklar och seed-fraser, vilket är centralt för att bygga förtroende hos både institutionella och detaljinvesterare.
2. Aktivering av AI-sandlådan Med artificiell intelligens som omformar finansiella tjänster uppmanar ministeriet fintech-företag att nyttja den nationella AI Sandbox i större utsträckning. Sandlådan utgör en kontrollerad miljö där algoritmer kan testas med reell eller syntetisk data under tillsyn, vilket minskar risker relaterade till bias, modellrisk och tekniska fel i produktion.
Syftet är dubbelt: dels att företag säkert ska kunna validera affärsmodeller och tekniska lösningar, dels att tillsynsmyndigheter ska bygga upp national kompetens inom AI-styrning och modellövervakning. Exempel på prioriterade områden är AI-driven kreditbedömning, bedrägeridetektion, kundsegmentering och automatiserade rådgivningstjänster (robo-advisors). I praktiken innebär detta krav på dokumentation av träningsdata, transparens kring algoritmiska beslut och kontinuerlig modellvalidering.
3. En gemensam institution för fintech-innovation För att skala upp experiment och sänka administrativa hinder utreder regeringen bildandet av en "enskild fintech-innovationsinstitution". Denna enhet, som kan kombinera funktioner från tillsynsvägledning, testmiljöer och företagsstöd, syftar till att göra det enklare för nya aktörer att navigera licensprocesser, få vägledning i regeltolkning och få tillgång till mentorskap och pilotmöjligheter.
En centraliserad institution kan också effektivisera samarbetet med akademi och forskningscentra, erbjuda certifieringsprogram och agera som en brygga till internationella partnerskap — allt för att accelerera tid-till-marknad för regulatoriskt innovativa lösningar.
4. Att möta kompetensbristen Kizenevič erkände den akuta bristen på specialister inom anti-penningtvätt (AML) och efterlevnad. För att stärka arbetskraftens kapacitet planerar ministeriet ett tätare samarbete med arbetsförmedlingar, utbildningsinstitutioner och branschorganisationer för att profilera fintech-karriärer, skapa skräddarsydda utbildningsspår och erbjuda praktik- och traineeskapsprogram.
Detta inkluderar satsningar på certifieringskurser i AML-kontroller, teknisk utbildning i transaktionsanalys och verktyg för att hantera false positives i övervakningssystem. På längre sikt är ambitionen att bygga nationell kompetens som gör det möjligt för både startups och etablerade banker att rekrytera och behålla specialistkompetens som klarar komplexiteten i digitala betalningsflöden och gränsöverskridande transaktioner.
5. Global konkurrenskraft och utbildning i offentlig sektor De avslutande punkterna i planen handlade om ständig internationell benchmarking för att tidigt identifiera konkurrensnackdelar och lära av bästa praxis. En ny satsning är att låta fintech-företag presentera sina affärsmodeller direkt för offentliga institutioner och myndigheter, med syfte att förbättra beslutsunderlag, snabba upp upphandlingar och öka offentlig sektor digitalisering.
Genom att aktivt involvera offentlig sektor i tidiga skeden av produktutveckling ökar möjligheten att skapa lösningar för digital identitet, e-förvaltning och integrerade betaltjänster som fungerar väl i praktisk drift och som kan skalas internationellt.
Vägen framåt
I sitt avslutande anförande återupprepade Kizenevič det övergripande målet: att hålla Litauen i "frontlinjen" för finansiell innovation inom områden som AI, blockchain, digitala identiteter och realtidsbetalningar. Denna ambition kräver inte bara lagstiftningsåtgärder utan också investeringar i infrastruktur, cybersäkerhet och internationella samarbeten.
Han betonade vikten av robust incidenthantering och kontinuitetsplanering—särskilt i ett läge där beroendet av molntjänster, tekniska API:er och tredjepartsleverantörer ökar. DORA-implementeringen ses som en viktig byggsten för att skapa en gemensam förståelse för operativ motståndskraft och incidentrapportering mellan företag och tillsyn.
"Finansdepartementet är fortsatt öppet för dialog och nya idéer," lovade han och satte tonen för en samarbetsinriktad kollegialitet i de paneler och arbetsgrupper som följde mötet. "Jag är övertygad om att nästa år kommer att föra med sig konstruktiva diskussioner, hårt arbete och konkreta resultat."
Samtidigt uppmanade han industriledare till ansvarstagande: att kombinera snabb innovation med transparens, kundskydd och en vilja att dela kunskap med tillsynsmyndigheter. Genom att förena teknikdriven produktutveckling med internationellt jämförbara regelverk, utbildningssatsningar och öppna testmiljöer vill Litauen befästa sin roll som en konkurrenskraftig fintech-hub i Europa.
Slutsatsen av dagen är tydlig: plattformar för realtidsbetalningar, säkra digitala identiteter, reglerad tokenisering och etisk användning av AI kan tillsammans skapa nya finansprodukter och tjänster — men framgång kräver samordnade insatser över policy, teknik och kompetensförsörjning. För marknadsaktörer betyder detta ökade möjligheter, men också ett ansvar att bidra till en hållbar och transparent fintech-ekonomi.
Källa: smarti
Kommentarer
Tomas
Jobbat med AML i några år, kompetensbristen stämmer. AI-sandbox gör skillnad men utbildningar behövs snabbt, annars står tekniken utan folk. Hoppas på praktikplatser.
datapuls
Är det verkligen så enkelt att tokenisera allt? Låter coolt men vem ansvarar när smarta kontrakt failar eller när AML slår bakut? Måste ha klarare spelregler.
Lämna en kommentar