Kärnvapen och skadlig AI kan hota mänsklighetens framtid

Enligt en ny bedömning från en kommission tillsatt av The Lancet om globala hälsorisker under 2000-talet kan kärnvapenkrig och illvillig användning av artificiell intelligens under de kommande 75 åren utgöra en möjlig väg mot mänsklighetens utrotning före 2100. Kommissionen identifierade 17 stora hot mot människors hälsa och uppger att det finns möjliga åtgärder för vart och ett av dem.

Rapporten placerar dessa två risker i ett bredare spektrum av hot. Den lyfter fram hur sammanlänkade problemen är och menar att beslut som dagens ledare fattar kommer att forma kommande generationers hälsa och välmående.

Så rankades hoten

Forskarna rankade hoten genom att uppskatta antalet friska levnadsår som kan gå förlorade till följd av sjukdom, funktionsnedsättning eller för tidig död. De använde måttet funktionsnedsättningsjusterade levnadsår (DALYs). Beräkningarna utgick från aktuella trender och tog hänsyn till både optimistiska och pessimistiska scenarier.

Kommissionen bedömer att en kärnvapenkonflikt skulle kunna föra upp tillräckligt mycket partiklar i den övre atmosfären för att blockera solljuset och utlösa omfattande svält. Den varnar också för att illvilliga AI-tillämpningar kan omfatta försök att utforma biologiska vapen. Experterna som deltog i bedömningen ansåg att sannolikheten för dessa utrotningsscenarier är låg, men inte obefintlig.

Utöver dessa två risker listar kommissionen ytterligare 15 hot som tillsammans skulle kunna utplåna mer än en miljard friska levnadsår. De omfattar luftföroreningar, antimikrobiell resistens, undernäring bland barn, klimatkrisen, konventionella väpnade konflikter, minskat internationellt bistånd, hög alkoholkonsumtion, högt blodtryck, inkomstojämlikhet, låg utbildningsnivå, naturliga pandemier, fetma, psykisk ohälsa, rökning och ohälsosamt åldrande.

För att tas med på listan måste ett hot både kunna orsaka omfattande skador på människors hälsa och ha möjliga åtgärder för att hanteras. Rapporten betonar att de största hoten varierar mellan regioner. I höginkomstländer står icke-smittsamma sjukdomar, som fetma och psykiska störningar, för en större del av bördan. I låginkomstländer spelar faktorer som låg utbildningsnivå en större roll.

Kommissionen uppskattar att ett sammanbrott eller en kraftig minskning av det internationella hälsobiståndet skulle kunna leda till upp till 1,5 miljarder förlorade friska levnadsår fram till 2100. Nästan 70 procent av bördan skulle då falla på subsahariska Afrika, en region som också kämpar med undernäring bland barn.