Frankrikes toppdomstol stoppar sociala medier-förslag

En lag som var avsedd att skydda barn från oändliga flöden har stoppats tvärt av Frankrikes högsta domstol. Kort och bestämt. Konstitutionsrådet sade att regeringens förslag stred mot yttrande- och kommunikationsfriheten och därför inte kunde stå kvar.

Förslaget hade redan godkänts i båda parlamentets kammare. Det antogs först i nationalförsamlingen i januari med 130 röster mot 21, och återkom i juli med en bredare omröstning på 279 mot 81. President Macron presenterade åtgärden som ett motdrag mot storföretagens inflytande och hoppades genomföra den innan det nya skolåret i september.

En politisk satsning möter juridisk verklighet

På bordet låg en enkel uppsättning regler: blockera under 15-åringar från plattformar som Facebook och X och förbjuda smartphones i alla skolor. Utkastet undantog praktiska fall som onlineuppslagsverk och forskningsverktyg som Wikipedia och GitHub. Praktiskt, men inte tillräckligt för domstolen.

Varför föll förslaget? Rådet bedömde att delar av det var oförenliga med konstitutionella skydd. Lagar som förändrar hur människor kommunicerar måste tåla en konstitutionell prövning. Den gränsen fällde ett förslag som politiskt hade medvind men som rättsligt var sårbart.

Macron säger att han kommer försöka igen. Han planerar att omarbeta texten och hoppas lämna in den på nytt före nästa vår, med målet att göra den till en av de mest framträdande prestationerna under hans mandatperiod. Men att arbeta om lagen innebär att möta samma svåra avvägningar: barns säkerhet kontra medborgerliga friheter, genomförbarhet kontra överutsträckning.

I hela Europa är detta inte en isolerad debatt. Parlament i Storbritannien och Norge överväger liknande förslag. Grekland och Spanien siktar på att införa relaterade regler senast 2027. Australien prövade något jämförbart i slutet av förra året, men nyare siffror visar att cirka 85 procent av under 16-åringarna där ändå når konton via VPN. Klyftan mellan en lag på papper och en verklighet formad av teknikkunniga tonåringar är fortsatt stor.

Så vad nu? Policymakare måste trä en snäv nål. Effektiv åldersverifiering är tekniskt svår. Föräldrakontroller hjälper, men kan kringgås. Att förlita sig på plattformars eget genomförande ger makt åt företag vars affärsmodeller ligger i kärnan av problemet. Svåra frågor. Inga enkla svar.

Domstolens beslut betonar en klar sanning: att skydda barn online kräver åtgärder som respekterar konstitutionella rättigheter och som faktiskt kan genomdrivas.