OpenAI testar dolda annonser i ChatGPT:s webb-sökresultat

OpenAI testar dolda annonser i ChatGPT:s webb-sökresultat

Erik Blomqvist Erik Blomqvist . 2 Kommentarer

9 Minuter

Ny kod som hittats i en betaversion för Android av ChatGPT antyder att OpenAI tyst experimenterar med att visa riktade annonser i assistentens webbsökningsresultat. Upptäckten pekar mot shoppingliknande kort och karusellformat som skulle visas jämte svar som hämtats från webben.

Vad koden avslöjar

En forskare som granskade version 1.2025.329 avslöjade kodsnuttar som refererar till nya annonsteman, bland annat produktkort och navigerbara listor. Dessa element tyder på att OpenAI kan förbereda annonsformat som ligger i sökresultatskiktet i ChatGPT snarare än i huvudkonversationsrutan. I praktiken innebär det att när assistenten återger internetkällor kan användare också få se köp-kort, sponsrade paneler eller produktkaruseller inbäddade i svaret.

Koden nämner också innehållsflöden kopplade till butiker — sannolikt ett sätt att dra in produktlistningar eller shoppingförslag i assistentens svar. Även om kodutdraget pekar på infrastruktur för produktdrivna annonser, verkar funktionen befinna sig i tidig testfas och är ännu inte offentligt lanserad. OpenAI har inte gjort något formellt uttalande eller gett någon tidslinje.

Detaljerade indikationer i koden

De funna kodsnuttarna innehåller referenser till mallar för annonskomponenter, metadata för produktpresentation och pekare till interaktiva UI-element. Referenserna till karusell- och kortkomponenter visar på en design där kommersiella erbjudanden kan uppträda sida vid sida med vanliga sökresultat — inte som separata bannerannonser utan som sammanhängande informationsblock. Det antyder ett fokus på användbarhet och integrering: annonser som ser ut och känns som relevanta delar av svaret.

Flera variabler i filerna tyder på att komponenterna är byggda för att kunna filtreras efter butik, kategori eller leverantör, vilket skulle möjliggöra både generiska shopping-flöden och mer skräddarsydda rekommendationer kopplade till specifika handlare. Dessutom finns indikationer på mallar för både horisontella karuseller (flera produkter i en rad) och vertikala listningar (flöden), vilket ger flexibilitet för olika skärmstorlekar och användningsscenarier.

Status för testning och tillgänglighet

Utifrån kodens närvaro i en intern betabuild verkar implementeringen fortfarande experimentell. Betakoden visar att funktionaliteten kan vara aktiverad för interna tester eller en begränsad användargrupp, men det betyder inte att en bred lansering är nära förestående. Historiskt sett kan kod som dyker upp i betaversioner genomgå flera iterativa förbättringar, A/B-tester och juridisk granskning innan den släpps för alla användare.

OpenAI har inte kommunicerat några planer om att introducera annonser i ChatGPT:s sökresultat, vilket gör det osäkert hur snabbt eller i vilken form sådana annonsformat skulle komma att rullas ut. Vanliga steg före en offentlig lansering kan inkludera användartester, integritetspolicyuppdateringar och samarbete med annonsörer eller e-handlare.

Varför detta spelar roll — och vad det kan se ut som

ChatGPT hanterar redan miljarder förfrågningar dagligen, med månatlig trafik i miljardnivå. Den omfattningen gör plattformen till en naturlig spelplan för att pröva annonsformat som styrs av användarens avsikt. Till skillnad från traditionella sökannonser som i första hand förlitar sig på nyckelord, kan en konverserande AI utvinna ett mycket rikare signalvärde ur hur en användare ställer följdfrågor, preciserar preferenser eller jämför alternativ. När en användare frågar om priser, jämförelser eller köpråd kan shoppingkort vara betydligt mer relevanta och aktuella.

Hur annonsplacering kan skilja sig från traditionell sökannonsering

I stället för att placeras som separata bannerannonser i en webbläsare skulle annonser i ChatGPT kunna infogas i samma informationsflöde som svaren. Det betyder att en produktkarusell kan visas direkt efter en jämförelsetabell eller som en del av en lista över rekommenderade alternativ. För annonsörer öppnar detta möjligheten att få exponering i samband med högre avsiktssignaler: användaren söker aktivt efter köprelaterad information snarare än att bara bläddra på en sida.

Ur användarens perspektiv kan en väl genomförd integration erbjuda snabb åtkomst till priser, lagersaldo och köplänkar utan att behöva lämna konversationen. Men det ställer också högre krav på tydlighet — användaren måste förstå vad som är redaktionellt svar och vad som är kommersiellt innehåll.

Målgrupps- och kontextbaserad inriktning

En av de mest intressanta tekniska möjligheterna är att använda samtalskontext och tidigare frågor för att förbättra annonsrelevans. I en konversation kan användarens ton, upprepade preferenser och valda filter ge en detaljerad bild av köpresan. Det ger möjlighet till mer kontextuell annonsering: annonser relaterade till långvariga preferenser, tidskritiska behov eller geografisk relevans.

Detta skiljer sig från traditionell målgruppsinriktning som ofta bygger på sökhistorik eller demografiska profiler. Konversationsdrivna signaler kan i teorin ge annonser med högre klickfrekvens och relevans, men det kräver också sofistikerade modeller för att avgöra när kommersiella förslag är lämpliga och när de riskerar att störa användarupplevelsen.

Säkerhets-, sekretess- och transparensfrågor

Den ökade precisionen i målgruppsinriktning väcker omedelbart frågor om integritet. Om annonser väljs utifrån samtalshistorik och härledda preferenser, kan användare uppleva bristande insyn i varför en viss sponsrad ruta visas. Det reser flera viktiga frågor: Hur används användardata för annonsinriktning? Kan användare se vilka signaler som ledde till annonsvalet? Finns möjlighet att välja bort annonsinriktning som bygger på personlig konversation?

Regulatoriska ramar i EU och andra jurisdiktioner kan komma att kräva tydlig information och explicita samtycken för denna typ av personlig inriktning. OpenAI och andra leverantörer måste därför väga teknisk funktionalitet mot rättsliga krav och användarnas rätt till integritet och kontroll.

Teknisk implementation och användarupplevelse (UX)

Implementationen av annonskort i ett konversationsgränssnitt kräver avancerad UI- och UX-design. Annonskomponenterna måste vara läsbara, mobilanpassade och lättmanövrerade. Dessutom behövs mekanismer för att separera annonser från redaktionellt innehåll, till exempel genom visuell märkning ("Sponsrat", "Erbjudande från"), val för att dölja eller rapportera oönskat innehåll, samt inställningar där användaren kan justera annonspreferenser eller välja bort personlig inriktning.

Annonsformat som karuseller kräver också effektiv hantering av studie- och mätmetoder — annonsvisningar och klick bör kunna relateras till konversationsmoment för att utvärdera effektivitet. Det innebär att backend måste stödja händelsespårning i en konversationell kontext, något som tekniskt skiljer sig från traditionell webbanalys.

  • Annonsplacering: Sannolikt inuti sökresultatskikt snarare än i chattråden.
  • Format som syntes i koden: Produktkort, karuseller och butiksliknande innehållsflöden.
  • Möjlig inriktning: Avsikts- och konversationsdrivna signaler, inte enbart nyckelord.

Den här typen av reklam skulle kunna förvandla hur kommersiellt innehåll presenteras i konversationella AI-tjänster. Men det kräver noggrann design för att undvika att användarupplevelsen blir fragmenterad eller att användarnas förtroende skadas.

Konsekvenser för annonsörer och e-handel

För annonsörer och e-handelsaktörer öppnar en sådan plattform nya möjligheter att nå användare i ett skede med hög köpinsikt. Istället för att konkurrera om uppmärksamhet i en webbläsare kan butiker få synlighet i samband med rådgivning, prisjämförelser och produktval — moment som ofta ligger nära köpbeslut.

Samarbeten mellan plattformar och återförsäljare skulle kunna omfatta direktintegrationer, API:er för produktflöden samt möjlighet att betala för förstärkt exponering i relevanta konversationer. Samtidigt måste annonsörer anpassa sig till konversationell mätning och nya kvalitativa KPI:er som tar hänsyn till användarens intention och dialogens kontext.

Regulatoriska och etiska dimensioner

Att införa riktade annonser i en konversations-AI påkallar etisk granskning. Det handlar inte bara om dataskydd utan också om hur reklam kan påverka sårbara grupper som söker medicinska råd, ekonomisk vägledning eller juridisk information via assistenten. Policyriktlinjer kan bli nödvändiga för att begränsa kommersiell påverkan i känsliga konversationer och säkerställa att sponsrat innehåll inte ersätter neutralt, faktabaserat stöd.

Därtill bör transparenskomponenter utformas för att tydligt kommunicera när information är sponsrad och vilka kriterier som använts för att välja ut reklamen. Detta är särskilt viktigt i länder med strikta reklamregler eller konsumentskyddslagstiftning.

Vad användare kan förvänta sig framöver

För användare betyder kodfyndet i betan främst att OpenAI undersöker nya intäktsmodeller. Om och när dessa annonsformat införs i bredare skala kommer användarkontroller och integritetsinställningar att vara centrala för att upprätthålla förtroendet. Möjliga användarval kan inkludera att stänga av personaliserade annonser, visa enbart icke-personliga reklamkort eller helt dölja sponsrat innehåll.

I framtida versioner kan plattformar även erbjuda granskningar av annonslogik (varför en annons dök upp) eller exportmöjligheter för data som använts vid inriktningen. Sådana funktioner skulle öka transparensen och ge användarna bättre kontroll över hur deras konversationer påverkar reklaminnehåll.

Sammanfattningsvis är det bevis som upptäckts i en intern betabuild just nu bara en indikation på att OpenAI utforskar att integrera annonsenheter i ChatGPT:s sökupplevelse. Det finns ännu inga tecken på en bred lansering, men om tekniken implementeras skulle det vara en betydande utveckling i hur konversationella AI-plattformar kan monetiseras och presentera kommersiellt innehåll. Balansen mellan relevans, användarupplevelse och integritet kommer att avgöra hur väl en sådan satsning tas emot av både användare och tillsynsmyndigheter.

Källa: smarti

"Jag har arbetat med speljournalistik i över femton år. För mig handlar spel inte bara om underhållning – det är en kulturform som speglar vår tid."

Lämna en kommentar

Kommentarer

Erik

Wow känns lite creepy men också logiskt. Vill ha snabb prisinfo, men inte att hela samtalet blir en köpkanal. Ge oss opt-outs och tydlighet pls

kodflode

Okej men är detta ens 100% säkert? Betakod betyder inte lansering, och prylar inbäddade i svar... integriteten blir en mardröm om det blir så